Återinförs fastighetsskatten?
Sverige har fortfarande ett omfattande
fastighetstaxeringssystem. I grunden går det tillbaka på en
tidigare orättfärdig lagstiftning. Enligt den betraktades
fastighetsbeskattningen som en del av kapitalinkomstbeskattningen. Fastigheter
beskattades för en fiktiv (icke-monetär) inkomst i relation till fastigheternas
marknadsvärde. Man skattade alltså för inkomster som inte fanns. Argumenteringen
var ungefär så här. Ju högre marknadsvärde, desto högre skulle
fastighetsskatten vara, oavsett husägarens bärkraft. Köp av ett hus jämfördes
med att placera i aktier eller sätta in sitt kapital i bank. Och avkastning av
kapitaltillgångar skulle ju beskattas likformigt, menade lagstiftarna. Nu
genererar inte hus några inkomster, om de inte hyrs ut. Då tänkte man sig att
husägaren liksom har en inkomst som om huset hyrdes ut på marknadsmässiga
villkor. Inkomsten sågs emellertid som fiktiv. Inkomsten var icke-monetär. Den fanns
inte i reda pengar. Hur fanns den då? Jo, den fanns i form av en daglig
konsumtion av fastighetens alla nyttigheter och njutningar. Inom ekonometrin
vill man räkna ut mer exakt, vad det är som gör att huset har det marknadsvärde
det har. Där har man myntat begreppet hedonisk prisfunktion. Detta betyder helt
enkelt att man räknar allt det goda, behagliga, njutningsfulla, som husägaren
har betalat för och/eller gjort själv, som höjer njutningsvärdet och därmed
marknadsvärdet. Fastighetsskatten blev ett slags njutningsskatt. En
argumentering och motivering som lyckligtvis inte är konsekvent genomförd i
vårt skattesystem. Fastighetsbeskattningen var således ett slags njutningsskatt på en påhittad inkomst av
inkomstslaget ’njutning’. Och visst finns här, för uppfinningsrika politiker, nationalekonomer
och andra tjänstemän, ett stort antal nya skatter på samma njutningstema att
förstärka statskassan med, t. ex. njuta-i-skogen-skatt, gå-på-bio-skatt, eller
nära-till-Ullevi-skatt!
Med fastighetstaxeringssystemet
beskattas nu ett stort antal småhus utifrån det komplicerade förfarandet med
marknadsvärdering och beslut om skatte- och avgiftsförhållanden. Dessa småhus
och hyreshus som fortfarande beskattas enligt principerna för lagstiftningen om
statlig fastighetsskatt, befinner sig dock alla under avgiftstaket i
lagstiftningen för kommunal fastighetsavgift. Deras marknadsvärde har inget att
göra med den skatteskyldiges bärkraft och de är vanligtvis mindre påverkade av
marknadens växlingar. Nuvarande asymmetri vad gäller fastighetstaxeringens betydelse
för den kommunala fastighetsavgiften, leder till en snedvridning för
småhusägare under avgiftstaket och är därför inte tillfredsställande. Därför är
det väl motiverat att avskaffa Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och
Fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) till den del lagstiftningen gäller
småhus, hyreshus, ägarlägenheter samt lantbruksenheter med småhus eller
tomtmark för småhus. Det staliga fastighetstaxeringssystemet är inte längre statsfinansiellt
försvarbart. Men det finns ett ytterligare och långt allvarligare skäl. Det
skälet är att det inte går att lita på den samlade vänstern vad gäller
fastighetsskatten. Så länge fastighetstaxeringssystemet finns kvar, finns
lockelsen och möjligheten att snabbt sätta igång med skatten igen. Vänsterpartiet
vill ha en fastighetsskatt. Magdalena Andersson, socialdemokraternas finansministerkandidat
tillkännagav den 2 september i Sveriges Radio följande: ”Vi har inga krav på
att återinföra fastighetsskatten i år.”
En lång rad socialdemokrater har nu föreslagit höjd fastighetsskatt. SSU föreslog höjd fastighetsskatt i sin
rapport Bostadslösningen. LO och SACO har gjort det. Erik Åsbrink, tidigare
socialdemokratisk finansminister, har vid flera tillfällen argumenterat för
samma sak. I den sk Nybyggarkommissionen har Göran Persson föreslagit detsamma.
Samme Persson som menade att Alliansen vann valet 2006 på just
fastighetsskatten.
En röst på den samlade vänstern är uppenbarligen
en röst på att återinföra den orättfärdiga fastighetsskatten. Som en giftig
hydra kan fastighetsskatten mycket väl komma tillbaka igen efter valet! En röst
på kristdemokratera är en röst på att avskaffa, en gång för alla, den statliga
fastighetstaxeringen. Där är förutsättning för den gamla och orättfärdiga
fastighetsskatten. Låt mig till sist ställa en rak fråga till
socialdemokraternas Magdalena Andersson: kommer ni att återinföra
fastighetsskatten under mandatperioden? Vad vänsterpartiet vill vet vi, men kan
väljarna lita på socialdemokraterna under kommande 4 år?
Per
Landgren, fil. dr.
F.d. riksdagsledamot 1998-2006 och
ledamot i Skatteutskottet
Riksdagskandidat för kristdemokraterna i
Göteborg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar